Skriv i Pratbubblan
Pratbubblan
[134]
2017-02-23 20:52
Skrivet av:
Mamma
Skicka e-post till mig
Saknar dig så mycket älskade son är 1,5 år sen du Lämnade oss.
❤❤❤❤❤❤❤
[133]
2017-02-09 02:48
Skrivet av:
Sophia
Hur ska jag orka gå vidare?
Det är sex månader sedan jag förlorade mitt barn vid födseln.
Mitt fina efterlängtade och förstfödda barn.

Sorgen är fortfarande så påtaglig och smärtsam, och jag känner en sådan enorm ilska och bitterhet över livet. Jag har nyligen fått veta att jag förmodligen inte kommer att kunna bli gravid igen vilket gör det hela ännu jobbigare.

Det var inte såhär mitt liv skulle bli. Det är som en enda stor mardröm.
Jag vet inte hur jag ska orka gå vidare.
2017-02-20 15:43
Kommentar av:
Martina
Skicka e-post till mig
Hej Sophia! Beklagar att ditt barn inte fick stanna, den 23/9 2016 så förlorade jag och min man också vår flicka, en timme eter förlossningen. Allt känns så fruktansvärt orättvist och har man inte gått igenom detta själv så kommer ingen kunna förstå känslan inombords man bär på varje dag. Jag har Diabetes sen långt tillbaka som gör det svårt för mig med olika komplikationer och som även har påverkat mina graviditeter. Dom avråder mig till fler barn, men när barn är allt i ens liv så vill man ändå försöka och hoppas på att det ska gå bra denna gången. Vill du prata mer så finns jag här, jag vet vad du gått igenom och vet vad det r för tankar som snurrar. Mvh Martina
[132]
2017-01-31 09:45
Skrivet av:
Mamma
Skicka e-post till mig
Min änglapojke
För två veckor sedan dog våran son Leon. Han blev sju veckor gammal innn hans kropp inte orkade kämpa längre. På torsdag ska vi begrava honom.
Hur ska jag orka plocka upp skärvorna och orka leva? Jag vet inte hur jag ska hantera det, gå vidare och leva. Jag försöker förstå... varför fick du inte leva när du kämpade så för ett liv? Varför togs du ifrån oss så hastigt? Det är inte ok, du skulle leva, du är så saknad min älskade fina pojk. Mitt hjärtat går sönder tusen gånger om och bara en trasig kropp är kvar
[131]
2017-01-30 20:48
Skrivet av:
Mamma
sista avsked
Idag var vi o tog sista farväl när du min lilla snutta var nerbäddad i kistan.
Min lilla älskling <3 kan fortfarande inte förstå att du är borta.

På fredag är det begravning o jag hoppas du ger mig styrka <3
älskar dig <3
[130]
2017-01-14 00:22
Skrivet av:
Karin
Skicka e-post till mig
VSFB Medlem
Saknar dig
28 dagar, 4 veckor, har du saknats i mitt liv. Det går inte att sätt ord på det jag känner, det gör så ont hela tiden och rätt var det är griper sorgen, smärtan tag i mig med sådan enorm kraft att jag måste tänka på att andas. Att du fattade ett beslut om att lämna oss, att du inte orkade leva med din ständiga inre smärta, gör mig så ont. Vi har kämpat tillsammans så många år och nu finns du inte här. Jag hoppas du fått frid och ro. Kommer alltid att sakna dig, min älskade son.
[129]
2017-01-01 15:30
Skrivet av:
Anne Marie Palm
Skicka e-post till mig
VSFB Medlem
vilket ben ska ja stå på??
4 månader har gått sen du lämnas oss Robin, vill egentligen följa dig på din vandring bland molnen men vet inte hur. Dessa 4 mån har varit ett stort kaos och är det fortfarande, vet inte var jag ska ta vägen med allt det onda som känns som brännmärken i hjärtat..du blev 37 min älskade unge, saknaden är oerhörd, vet inte om jag orkar en dag till med smärtan och utan dig..för evigt i mitt hjärta..
2017-01-01 23:50
Kommentar av:
Eva
Hej Anne Marie
Jag beklagar så mycket din förlust. Jag förlorade min son för 3 och1/2 år sen. Han var full av liv,frisk,fin. Det var en motorcykel olycka, han krockade med en älg och dog på platsen. Han blev 30 år.
Hur har jag lyckats överleva ? Svårt att hitta kraft att överleva för sin egen skull, jag fokuserade på min dotter, med all min kraft bestämde jag att vi skulle fixa det tillsammans så att hennes liv kunde fortsätta i lyckan med föräldrar som var tillräkligt starka att förlika sig med förlusten av sin son.
Vi lever ett bra liv nu, annorlunda , fattigare , men det går bra.
Mitt andra knep var att inte tänka framåt för mycket. Inte fantisera hur jag kommer att känna framöver. Ta en dag i taget, just idag känns det svårt, i morgon känns det kanske annorlunda , och så är det. Just nu känns det ok för det mesta.
Är också uppmärksam på tecken från min son, och tro mig, jag får väldigt många. Dom ger mig hans tillstånd att känna glädje fast han inte är med oss fysiskt.
Hoppas Du hittar Din väg genom sorgen, vi är många som drabbats på samma sätt.
Kram
2017-01-07 20:47
Kommentar av:
Kaija Mahfoud
Skicka e-post till mig
Min älskade unge blev 35 innan han lämnade oss 15 juni förra året. Saknar honom så mycket att det gör ont i hjärtat och varje dag är ett kamp för att klara av vardagen.
Han finns i mina tankar hela tiden och överallt.
Gråter och saknar honom så mycket att jag tror inte jag klarar av det här...
[128]
2016-12-19 11:51
Skrivet av:
Förälder
Skicka e-post till mig
Trots att det nu är en extra jobbigt tid då det snart är jul, vill jag ändå önska.
GOD JUL
OCH
GOTT NYTT ÅR
[127]
2016-09-21 12:29
Skrivet av:
Mamma
Skicka e-post till mig
Saknad
1 år av otrolig sorg och saknad
[126]
2016-08-19 23:45
Skrivet av:
Eija
Skicka e-post till mig
VSFB Medlem
Min älskade fina son
Min son gick bort den 5 juli i år. Han hette också Patrik. Han skulle ha fyllt 29 år två dagar efter sin begravning. 29 år!!! Det är ju ingen ålder. Man har nästan hela livet framför sig. Det är så orättvist. Han hade tre barn...en dotter på fem månader, en son på snart sex år och en bonusdotter på tio år. Nu har de ingen pappa längre. Jag har ifrågasatt livet och dess mening. Jag har ifrågasatt religionen. Men inte fått några svar. Jag vaknar varje morgon och andas igenom min dag tills det är dags att gå till sängs igen. Ingenting mer. Hur ska jag någonsin kunna gå vidare med mitt liv?? Var skulle kraften till livet komma ifrån?? Sorgen är enorm och den har tagit ett stort grepp om mig. Hur mycket tårar finns det?❤️❤️❤️
2016-10-23 13:47
Kommentar av:
eva
Hej! min Patric var 25 när han somnade in. Jag har inte ord till dig och vet att dom inte räcker till. Det har gått över 2 år nu och fortfarande vaknar jag med sorgen och lägger mig med den. Vet precis vad du går igenom, ta hand om dig!
[125]
2016-08-12 19:39
Skrivet av:
Eva
Skicka e-post till mig
Alltid älskad och saknad
Älskade Patric! det är 2 år sen du lämnade oss och fortfarande kan jag inte leva fullt ut utan dig! Jag ringer dig ibland, känner hur hjärtat bultar när signalerna går fram. Gråter stilla när signalerna dör ut, ingen svarar som så många gånger förut. Min tröst är att tro att du finns med din syster och morfar, slipper smärta och mår bra. Jag blir aldrig mer densamma utan dig! VARFÖR?
2016-08-15 19:04
Kommentar av:
Anita Kristensson
Mitt hjärta hoppade till när jag läste namnet Patric, min son heter också Patric, han dog för drygt 8 år sedan helt plötsligt. Jag har också frågat VARFÖR tusen gånger men inte fått något svar. Hans son var 1,5 år och hans fru hade en bebis i magen.Tänk så ofattbart livet blev.
Vår Patric hade precis fyllt 40 år.
Jag vet vilket helvete du går igenom, men man lär sig att överleva och se små ljusglimtar här och där .Fortfarande ramlar jag ner i botten, men tar mig upp fortare.
Jag tror också att dom finns någonstans,det känns så.

Många kramar
Anita
[124]
2016-08-12 10:20
Skrivet av:
Emelie
Skicka e-post till mig
Våran son
Min 2 månaders son dog plötsligt för 6 dagar sen. Vi höll om honom när det hände, jag vet inte hur jag ska hantera sorgen, den är fruktansvärd. Vårat ända barn. Jag har inget nu. Det tog lång tid innan vi fick han. 2år försökte vi, ddt ända jag tänker är att jag vill ha ett nytt barn. ( är det hemskt och tänka så??) vet att ingen skulle ta lillens plats. Men jag går under.

Vad ska jag göra??
Kramar // Emelie
2016-11-06 17:42
Kommentar av:
Sandra
Skicka e-post till mig
Hej Emelie,

Jag förstår precis hur du känner, i somras vad vi med om samma sak. Vi hade försökt väldigt länge med att få barn och väntade tvillingar. De mådde jättebra, men jag blev jättesjuk och förlossning sattes igång och de gick inte att rädda. De var fantastiska pojkar även om jag bara fick känna dem en kort stund. Smärtan är ofantlig och det är svårt för andra att förstå hur det känns.

Nej, det är inte hemskt att tänka så. Man vill så gärna uppleva lyckan igen

Om du vill ha någon att prata med som förstår får du gärna höra av dig. Det gäller även andra i samma situation. Man känner sig så ensam :( sandra.akesson87@gmail.com

Kram,
Sandra
[123]
2016-06-16 20:13
Skrivet av:
Susanne Fredriksson
Skicka e-post till mig
Min älskade dotter Caroline
Min dotter Caroline gick bort i cancer den 14 november 2015, 28 år och nybliven mamma till en liten flicka.

Hon var den mest fantastiska person som fanns, så levnadsglad och alltid ett leende på läpparna. Hon månade så mycket om alla i hennes närhet, hon hade en stor familj, sin man och deras lilla dotter och en stor vänskapskrets som alla älskade henne så mycket.

Dagen innan julafton 2014 satt vi på Södersjukhuset i Sthlm och väntade på besked varför Caroline mådde dåligt, hon sa, kommer det in en läkare, är det ingen fara, men kommer det in två, då är den ena en onkolog då har jag cancer sa hon, in kommer två, hela min värld rasade samman, allas vår värld rasade samman :(

2015 var det mest kaotiska år vi någonsin varit med om, mycket hände, vi fick ett barnbarn, Caroline opererades, jag och hennes svärmor bodde hos dem i omgångar och hjälpte dem med vårt lilla barnbarn som dom fick ta ut 9 veckor för tidigt, jag bodde på NEO i tre veckor, sen även efter, hemma hos dem. Caroline var tumörfri i sex veckor sommaren 2015, minns att hon sa, mamma, håren på benen börjar växa ut, dags att börja raka sig igen, vilken glädje :)

I augusti 2015 började helvetet om igen, glädjen varade inte länge :( Från den 16 aug till lördagen den 14 november kl.17.10 då hon tog sitt sista andetag, kämpade vi verkligen för hennes skull, hon skulle inte dö, det var inte dem indikationer vi hade fått från vården till 100%

Det är en stor och fruktansvärd förlust för oss alla, jag talar för mig själv när jag frågar, hur går man vidare, hur klarar man det här? Caroline var mitt första barn av tre, hon var min bästa vän och jag hennes, samtidigt som vi också var mor och dotter <3
[122]
2016-06-16 16:56
Skrivet av:
Malin Hedström
Skicka e-post till mig
Min älskade Jonathan
Vår älskade son dog 11 maj 2016. Den 14 maj skulle han fyllt 20 år... Han har en äldre bror 21 år och en yngre bror 11 år... han fattas oss! Jag kan inte fatta att han är borta! Jag är såå ledsen hela tiden. Hur orkar man? Det gör så ont i hjärtat. Så ont.
[121]
2016-06-02 22:00
Skrivet av:
Helen Andersson
Skicka e-post till mig
Världens finaste son har lämnat mig och jag kan inte tro eller fatta det...
Hur gör man? Min 23 åriga son och mitt hjärta här i livet... ett plötsligt hjärtstopp och 6 dagar senare så finns du inte mer? 18/4 stod jag där med din hand i min hand när de tog ut respiratorn... jag kände din puls sluta slå.. hörde ditt sista andetag...... ändå vägrar min kropp förstå att detta har hänt........Min fina, underbara Levi... var är du? Jag behöver dig nu. Du kan inte ha lämnat mig... Du är ju mitt barn.. som själv skulle få barn i oktober och bli pappa för första gången......Hur fan klarar man nåt sånt här? Hjälp någon?
2016-06-05 21:52
Kommentar av:
Lena Sahlin
Skicka e-post till mig
Kära Helen! Jag känner samma saknad, sorg och panik som du. Förlorade min son Viktor den 25/5. Han skulle fyllt 23 år igår. Han somnade in hemma i sin säng efter att ha kämpat mot sin jävla cancer in i det sista. En ung själ som bara ville leva livet och äga världen i en kropp som blev uppäten inifrån av ett monster. Jag försöker intala mig att han åtminstone inte lider och har ont längre men saknaden är fruktansvärd! Jag har dock min dotter - Viktors lillasyster och ögonsten - som jag måste leva vidare för och du ett kommande barnbarn. Livet är för evigt förändrat, inget blir som förut, och något har för alltid gått sönder inombords. Stor kram!!
[120]
2016-05-03 20:13
Skrivet av:
mamsen
Älskade Dotter och Vän
Jag vet att du vet hur många fina vänner du hade,trots att det blir 11år sedan du försvann i en tragisk olycka så kommer dina fantastiska vänner hit fortfarande,och delar goa minnen,och saknaden efter dig! Många kramizar till dig!
[119]
2016-04-29 11:29
Skrivet av:
Mamma Pappa Tiger
Skicka e-post till mig
Vår son min husse
Snart 11 år sedan olyckan som tog ditt liv, men det känns som igår, Vi älskar och saknar DIG så otroligt mycket, dina systar hälsar.
[118]
2016-04-16 22:12
Skrivet av:
Mamma
VSFB Medlem
Endast synlig för VSFBs medlemmar
Till min älskade son
Inlägget visas endast för inloggade medlemmar
[117]
2016-04-10 07:25
Skrivet av:
Marie
Skicka e-post till mig
VSFB Medlem
Min älskade son
Förlorade min älskade son Fredrik i sept 2015..Jag vet inte hur jag ska hantera allt som händer runt om.Inte nog med all sorg,smärta och oändlig saknad.Hur ska jag orka gå vidare utan att ha min son i livet.Vetskapen att aldrig mer få rå om honom ,att få sitta ner med en kopp kaffe och höra hans framtidsplaner,höra hans bubblande skratt..Hjärtat brister itu av all denna saknad
2016-07-07 19:12
Kommentar av:
Mamma
Skicka e-post till mig
Jag förlorade min son i Augusti-15, den värsta dagen i mitt liv.
[116]
2016-03-15 12:28
Skrivet av:
Mamma
Skicka e-post till mig
VSFB Medlem
Varför?
Älskade, älskade pojken min. Ögonblickets ingivelse till en "grabbig" lek, slutade i en katastrof. Önskar att jag varit där och stoppat er. Våra 28 år ihop är inte på lång väg tillräckligt för mig.....Jag älskar dig över allt annat.
[115]
2016-01-04 11:08
Skrivet av:
Mamma
Skicka e-post till mig
Johan
Saknar dig så otroligt mycket, det gör så ont.
Du lämnade detta jordeliv i en tragisk olycka endast 20 år gammal.:(
Och ställer mig frågan flera gånger varför varför älskade son.
2016-04-03 10:37
Kommentar av:
Mamma
Skicka e-post till mig
VSFB Medlem
Hej!
Det här är Robins Wahlgrens mamma. Det känns som om vi hamnat i en liknande
situation. Vill du höra av dig så är min mail: marita60@hotmail.com