Råd till vänner
Det är svårt att säga: "Gör så här!" Allt beror på hur nära vän du är till den sörjande.

Som granne, arbetskamrat
Visa att du vet vad som hänt. Gå inte förbi med bortvänd blick utan våga stanna upp och se den sörjande i ögonen. Ett litet vänligt ord, en kram eller klapp på handen säger ofta mer än tusen ord. Fråga om det är något praktiskt du kan hjälpa till med. Men fråga bara om du är beredd att göra det du blir ombedd om. Glöm inte att sorg tar lång tid. Ditt liv går vidare i vardagen medan den sörjandes liv stannar upp och oftast blir helt förändrat.

Det tar kanske lång tid, månader eller tom år ibland, för den sörjande att visa hur djupt sorgen är förankrad och att man är villig att prata om det som hänt med någon utomstående. Det kan också vara så att den sörjande inte vill prata om det på jobbet och måste stålsätta sig för att kunna arbeta överhuvudtaget.

Arbetsplatsen kan fungera som ett andningshål, den enda platsen i den drabbades liv som ser ut och fungerar ungefär som vanligt. Var snäll och respektera att det finns lika många sätt att sörja på som det finns människor i sorg.

Som nära vän...
...vill man så mycket! Men du kan inte hjälpa den sörjande att inte sörja. Du kan nämligen inte väcka den döde till liv igen. Här är du hjälplös. Du kan komma med mat, städa, ta dig an eventuella syskon. Fråga vad han/hon önskar om du är osäker. Respektera den sörjande när han/hon inte ser någon ljuspunkt i sin sorg.

Du kan stödja den sörjande genom den vindlande sorgen genom att acceptera och ta emot de känslor och tankar han/hon delar med dig. Lyssna, lyssna och lyssna igen. Använd inte ord som "Så får du inte tänka eller säga." Våga dela den tunga sorg din vän bär på. Du kommer att finna att sorgen är en process och att det sker något med sorgen, även om det är i små steg och tar lång tid.

Ta inte bort saker som tillhört den avlidne. Den sörjande måste få göra det i sitt eget tempo, med hjälp och stöd efter eget önskemål.

Respektera att det blir paus i sorgen, att den sörjande kan roa sig och le ena dagen för att dagen efter vara lika djupt nere som tidigare. Skratt är plåster på själens sår och gör att man får nya krafter till att släppa in sorgen igen.

Fö ;rvänta dig inte något tack för vad du gör, det får du säkert när den sörjande orkar tänka på något annat än sin sorg. Den sörjande kan vara kort och irriterad, ta inte detta personligt! Kom igen eller hör av dig en annan dag också.